Trippelnegativ

Det känns så overkligt Allt känns lite "jahapp" just nu .... vad händer nu? Imorgon fortsätter jag där jag avslutade i Mars. Känns så overkligt ... för 7 månader sedan trodde jag inte att jag skulle komma hit. Känner på mig att de första dagarna kommer bestå av att återberätta min sjukdomstid ... om och om igen.  Men så är det väl ... förstår att det frågas ...  Just nu smakar jag på orden " jag har inte cancer ". För det har jag ju faktiskt inte!  :) ... ändå ser jag på mig själv som cancer sjuk ... Denna tid har satt djupa spår ... som bara bc systrar kan förstå.  Jag har fått frågan - är du inte glad? ... tusen gånger denna vecka.  Jooo jag är skitglad!!! ... samtidigt finns något annat där.... en oro att få höra beskedet någon gång igen ... jag är förberedd men ändå inte. Jag försöker inom mig stålsätta mig inför det ... samtidigt försöka glömma bort det ... Det är svårt!  Imorgon är det cancer gala på 7:an ... blir säkert många tårar ...

JAG ÄR KLAR!!! Idag har jag skrattat och gråtit och gråtit och skrattat.  Blandade känslor.  Överlycklig och rädd. Men nu är jag klar förutom bröst fix. Vill aldrig gå igenom detta igen.  Kommer att vara så nervös inför varje kontroll.  Men nu ska jag bara se framåt ....  Kommer snart lägga upp en serie bilder på brösten. Från början till slut.  Tänker på alla er som kämpar ! Sista gången jag passerat denna skylt  Fira med familjen

Många känslor just nu Imorgon är det min sista dag jag strålas. Sista dagen i cancer helvetet.  Känner en blandning av eufori, lycka, rädsla och tomhet. Sen då? När jag fyller 43 har det gått 5 år. Jag vill hoppa dit! Man tycker ju alltid att åren går fort,  har inte den känslan just nu.  Är det nu jag kommer leva som hypokondriker?  Nej! Jag har bestämt mig! Jag ska försöka att inte tänka på att det kan komma tillbaka (med en och annan svacka) , det är inget jag kan göra något åt förutom att leva så sunt som möjligt,  och kommer det tillbaka så vet jag att jag gjort vad jag kan.  Kommer jag att leva som att varje dag vore den sista?  Förmodligen inte riktigt, då skulle jag dricka champagne och äta jordgubbar på en strand någonstans,  däremot kommer jag att uppskatta varje dag, uppskatta små vardagliga saker och inte haka upp mig på småsaker.  Saker blir så obetydliga när man blir sjuk,  är så glad över det jag har, speciellt världens finaste barn!  Nästa vecka är det påfyllning

Min utvärdering Jag kanske inbillar mig men jag tror att det funkar.  Jag går om mina Bc vänner som avslutade behandling före mig och som för tre veckor sedan hade längre hår än mig. Så nu har de också köpt den. Sen om det är pga stora hårkuren ... gener ... eller både och det vet jag inte.  Har idag för första gången på länge kunnat använda mascara. Nedre fransraden är precis som innan och ögonbrynen är snart helt täta igen.

Snart dags för jobb igen Idag har jag varit på jobbet för att planera min arbetsstart. Det var så roligt att träffa alla igen. Åt lunch med världens bästa kollegor.  Jag kommer att börja arbetsträna de två första veckorna. Så kommer att arbeta 9-12 måndag-fredag from 27 oktober.  Alltså är man fortfarande sjukskriven 100% under de två veckorna.  Fördelarna är att jag under de tre timmarna kan välja att gå hem om jag inte skulle orka.  Det är iallafall meningen att jag under de två veckorna ska känna efter hur det känns och hur mycket jag sedan vill börja jobba efter de två veckorna.   Förmodligen börjar jag med 50%. Nu har jag bara 8 dagars strålning kvar !!! Är pyttelite röd över nyckelbenet men känns knappt.  Kliar en aning.  Annars märker jag inte av något alls.  Två veckor kvar tills nästa påfyllning av implantaten.  När brösten är klara kommer jag att lägga upp en serie foton från början till slut. Känns just nu som vilka bröst som helst.  Precis som mina egna.  Inga konstig