Trippelnegativ

Bestämt mig för att det ska bli bra Här är bilden som läkaren ritade upp för att visa mig hur det såg ut. Jag kommer aldrig att glömma den dagen. Jag grät i flera dagar och kunde inte sova pga dödsångest. Det var även då jag fick veta att min  cancer var Trippelnegativ,  alltså negativ för samtliga hormonreceptorer samt HER2. Innan jag kom dit den dagen hade jag googlat på de olika bröstcaner former som finns och det var mycket tråkig läsning om trippelnegativ då. Så när jag fick beskedet dog jag redan där. Läkaren gav mig ändå hopp. Hon sa att det både fanns fördelar och nackdelar. Nackdelarna var att den var aggressiv, vilket också HER2 är, samt att det inte finns dessa hormon mediciner att äta i fem år. Den har också en benägenhet att komma tillbaka inom 5 år. Fördelarna var att den ofta har en bättre benägenhet att svara på cellgifter. Och kommer den inte tillbaka inom 5 år är chansen liten att den gör det senare medans andra sorter oftare kommer tillbaka 10-15 år

Små saker börjar hända Nu har det nästan gått fyra veckor sedan sista behandlingen.  Mina ögon har nu slutat rinna, äntligen.  Har sett ut som att jag gått runt och gråtit konstant.  Jag har även börjat få hår på benen och under armarna. Trodde aldrig jag skulle vara glad över hår där men det är jag !!! Där ögonfransarna sitter börjar jag se små små svarta prickar,  några har kommit ut någon mm. De fjun jag har på huvudet har nog inte blivit fler men däremot mörkare.  Tröttheten börjar gå över samt värken i låren.  På Fredag ska jag träffa kirurgen inför operationen på Måndag. Hon kommer att gå igenom hur operationen kommer att gå till och vilka inlägg jag ska välja. Återkommer mer om det på Fredag . :)

Andfådd Dags att börja röra på sig ordentligt tänkte jag igår.  Har varit alldeles för stilla den senaste tiden pga behandling.  Tänkte börja med en kortare promenad och jag kan säga att den verkligen blev kort.  Blev andfådd direkt ... var tvungen att stanna och ta igen mig ... gick lite till ... tappade andan igen ... fick lite panik ... kändes inte alls ok ... benen orkade inte bära mig ...  Min första tanke var att jag måste ha lågt hb.  Tog mig iallafall hem och la mig för att vila en stund.  Efter ett tag bestämde jag mig för att hänga tvätten ... blev andfådd igen ... av att hänga tvätt !!! ? Tänkte att det här inte är normalt så jag ringde min kontakt sköterska som ringde min läkare.  När hon ringde upp tyckte hon att jag skulle åka in akut för att utesluta blodpropp i lungorna vilket man kan få av behandlingen.  Nu steg paniken lite i mig !! En annan del av mig tänkte nu har jag cancer i lungorna.  När jag kom in slapp jag vänta och de tog hand om mig direkt.  Kopplade

Sakta framåt Det värsta är över ... det som återstår är trötthet och rinnande ögon.  Tycker det går alldeles för sakta. Vill ha mig själv tillbaka .. då kommer jag på att det faktiskt bara gått 1, 5 vecka.  Men jag har bråttom till livet.  Jag vill ha hår .. ögonbryn och ögonfransar . Jag undrar hur lång tid det tar.  Jag undrar hur håret kommer att se ut ...  Tre veckor kvar till operation nu ... Jag är både nervös och förväntansfull. Undrar över resultatet.  Har varit hemma i nästan 5 månader nu. Om allt går som det ska så tror jag att det blir okt - nov som jag börjar jobba igen.  Jag saknar mitt jobb och mina kollegor.  Det är trots allt roligt att jobba i fängelse världen där ena dagen kan vara helt olik den andra och inte som nu ... same same hela tiden.  Jag har fått kontakt med flera i samma situation.  Det är så skönt med de som förstår precis vad man går igenom.  Ni som undrar ... precis har börjat er resa ...är i mitten eller avslutat... bara att skicka iväg ett mail

Där är du ju !!! ? :/ Har idag haft träff med kirurgen inför operationen som blir 4 Aug ...  Det var ett glatt och positivt möte för mig och jag fick en riktig kick. Han börjar med att säga .. där är du ju ... det är så roligt att se resultaten från dina bilder.  De har två dagar innan haft "bröst konferens" där man tittat på mina bilder från början ... mitten och nu i slutet. Nu är det ett "föredetta sjukt bröst" . Han sa ... visst ser vi många bra resultat .. men det är ytterst sällan ... och personligen har jag aldrig sett en sådan snabb tillbakagång som på dig. Redan 6 dagar efter första dosen var nästan allt borta. Det är helt otroligt vad du har svarat bra på behandlingen. Det finns inte ett spår kvar och du hade väldigt mycket från början ... och du ska veta att detta är mycket bra och jag vill säga att din prognos ser mycket bra ut.  Tjohoooooo !!!!!!  Inte bara det ... det blir dubbel masektomi med DIREKT REKONSTRUKTION!!!! Jaaaaa !!!! Precis vad j

Irriterande Smaken är redan borta.  Allt börjar återigen smaka mjöl, sen kommer svampen och till slut blåsorna.  Känner mig seg .. låren börjar verka och har konstant rinnande ögon ... det är inte roligt när det kommer .. men det är nu sista gången!  Jag brukar iallafall fall få två tre dagar efter behandlingen som jag brukar proppa i mig massor då jag vet att det sen bara funkar med soppa och liknande .. men inte denna gång.   Har latat mig i soffan hela dagen och serierna har avlöst varandra där Hollywood fruar gnäller att de måste flytta till mindre som BARA är 500 kvm .. stackare ... måste vara jobbigt.  Jag uppskattar tom den gula maskrosen i min trädgård ..  som jag ska plocka när den börjar vissna ... jaha mina barn och blåsa ut den i deras ansikte ... för det får dem att skratta och det är det bästa som finns :)

Sista behandlingen ... !!!!! Det första jag fick veta idag var att "min" läkare var sjuk och att jag skulle få träffa en jag aldrig träffat förut.  Fan ... jag som vill ha mina röntgen svar av henne ... hon känner mig och förstår min oro ... men inte mycket att göra åt. Idag får jag träffa en "han" och vi går först igenom mina biverkningar från förra behandlingen. Det märks att han läst på " mitt fall " innan jag kom in. Skönt!! Jag påminner dock om att jag ville ha mina röntgen svar. Han öppnar och börjar läsa ... först lite mumlande för sig själv och jag hörde något om misstänkt cysta på 0, 3 mm från de första bilderna ... sen börjar han läsa tyst. HALLÅ !!! Nu blir jag nervös och min man ser nog ännu nervösare ut.  Jag minns att min läkare sa att vi hoppas på att den finns kvar då cytostatika varken krymper eller tar bort cystor.  Sen vänder han sig emot mig och ler!!! Ja det var som vi trodde ... en cysta ... exakt samma plats och 0, 3 mm. BRA!