Trippelnegativ

Då var det klart ... nästan  Då är det bestämt att äggstockarna ryker. Allt gick bra men fick sitta och vänta en stund på att han skulle läsa min journal om varför jag var där ... hmmm ... Sen var det bara att hoppa upp i "roliga stolen" och titta i taket..  äggstockarna såg iallafall fina ut så jag blir kallad till operation inom 2 månader..  Operationen sker via titthål .. så inga stora ärr ... en kamera går in via naveln. . Sen två små robot armar som går in via två små hål på magen. . Sen är det bara klippa och dra ut .. man åker hem samma dag och är sjukskriven 3-4 dagar ... Max en vecka ... inget i jämförelse med masektomin och rekonstruktion iallafall :) Sen började han förklara att jag kommer i klimakteriet och kan få vallningar och att det kan vara lite jobbigt och svängigt med humöret .. Hehe tänkte jag. . Prova cellgifter!  Egentligen ska man även äta hormoner men det fick min onkolog avgöra om det är ok .. vilket jag tror då min cancer inte var hormonkänsl

Snart 1 år Jag har haft en bra jul ... om två månader har det gått 1 år sedan den där dagen i duschen då jag hittade knölen ... då fanns inte den här dagen för mig. Kunde inte tänka hit .. iallafall inte att jag skulle må så bra 10 månader senare ... för bra mår jag!!!! Fysiskt precis som vanligt ... psykiskt mår jag bra med en del svackor där oron kommer tillbaka .. och så kommer det att vara och så får det vara. Om två veckor börjar jag jobba 100% .. men på Måndag ska jag till gyn. . Så kanske blir operation snart. . Återkommer om det imorgon. ..  Det roliga är att jag igår fick tillbaka min menstruation som jag inte haft på 9 månader .. såklart den kommer lagom till man ska lägga sig i gynstolen. . Men men .. snart är den borta för alltid. .. Be strong ... Mer imorgon. ..

Hopp Under denna resa har jag fått mail från tjejer i många delar av världen. .. Sverige, Norge, Finland, Danmark, Ryssland, Polen, Tyskland, Ukraina, Frankrike, Nederländerna, USA, Turkiet och tom Indonesien. .  Alla med liknande historier men även flera frågor om vilken behandling vi får här för just den trippelnegativa sorten då man helt enkelt inte erbjuds eller måste betala för behandling  mm ... SÅ SORGLIGT .... När man googlar så hittar man ofta ganska tråkig läsning .. och man klänger sig fast vid de få bloggar där allt slutar bra ... men vi får inte glömma att det är långt ifrån alla som bloggar ... Därför vill jag tipsa om ett forum där man pratar om alla sorters bc ... och visst finns där många sorgliga berättelser men även hundratals berättelser från överlevare från trippelnegativ samt övriga bc ... och massor med överlevare från olika stadier  .... Breastcancer.org "discussion board" Förresten så mår höften bra just nu ... :)

Blogg torka  Det händer inte så mycket just nu ... så det finns inte så mycket att skriva om. . Höften blir bättre och bättre men jag är inte riktigt nöjd ... vill känna mig säker så att jag kan släppa tanken på den så imorgon tänker jag ringa min läkare om en röntgen ändå ... För övrigt jobbar jag på ... 50 % just nu vilket är ganska lyxigt ... skulle gärna fortsätta så fast med full lön tack :) I Januari blir det 100% ... men det blir ändå lite avbrott här och där då jag ska operera äggstockarna och sen byta ut inläggen.  Jag får mer och mer känsel i brösten .... men på vissa punkter samt i vänster armhåla känner jag inget alls ...  Implantaten är också överfyllda med 10 ml ... så stenhårda är de ... man brukar tappa ur dem efter ett tag för att de ska mjukna .. men det behövs inte då de ska bytas ut ... Kämpa på  ...

Orolig men ändå inte  Har senaste veckan haft ont i höften och det är ju inte så kul med tanke på bröstcancern .. men har haft problem med min höft i många år .. får jämt ont i den högra vid löpning och träning.  Men nu har jag ont utan anledning om man nu inte tänker på att jag börjat röra mig lite mer då jag börjat jobba mm.. även det är en belastning när man inte varit så aktiv på länge.  Jag hade mitt "sista" läkarbesök igår och när jag beskrev min smärta och historia med höften så sa hon att jag med största sannolikhet har trochanterit  ... inflammation i muskelfästet i höften  .. så först ska jag prova inflammations hämmande tabletter i två veckor ... sen röntgen om det inte blivit bättre. . Suck!!!   Nu är även remiss skickad för operation av äggstockarna och det verkar ske ganska snart. .. Men om inte det var nog så hände något riktigt sjukt idag .. jag bakade lussekatter med barnen. .  Skulle använda elvispen med degskruvarna men den funkade inte ordentligt.

4 månader efter behandling. ... Tänkte uppdatera med lite bilder. . Tycker att håret växer så sakta men nu när jag jämfört bilder så har det faktiskt hänt jättemycket. . Det var 4 månader sedan jag fick mina sista cellgifter  .... då såg jag ut så här. ... 8 veckor efter sista behandlingen så här. .. 12 veckor efter så här. ..  Och så här ser jag ut idag 4 månader efter 

Det blev inget läkarbesök Skulle ha haft mitt "avsluts" besök i Tisdags men de ringde och frågade om jag kunde ta en ny tid då någon behövde komma in akut. Det säger man ju inte nej till när man vet hur man kan må ...  Fick en ny tid som nu har ändrats igen ... Dr A ringde mig igår kväll och bokade tills nästa fredag. .. Hon sa glatt att det är mitt sista besök ... mm jojo jag vet men jag kommer gärna lite då och då så att du kan säga att allt är bra eller så tar jag gärna med dig till jobbet 😆 Jag känner mig både  😃😄😕😟😓😨

Fika och lunch med härliga vänner Har fått turen att lära känna underbara vänner i samma situation under denna tid.  Häromkvällen pratade jag med en av dem som var lite ledsen och nere.  Hon behövde verkligen piggas upp så morgonen efter tog jag med en annan bc vän och åkte över med fika ... det gjorde susen kan jag säga.  Ibland kan det vara så skönt att prata med andra som verkligen vet och förstår. Speciellt när man kanske inte har så många omkring sig. Det blev mycket skratt och lite tårar, speciellt när man pratar om barnen.  Det är ibland så svårt när de är i en mellan ålder .... Vi blev överraskade med en god lunch ... och "du" som tappat matlusten och inte ätit på flera dagar åt nog mest av oss alla.  Tänk vad lite besök kan göra när man känner sig lite nere.  Tack E och D för en härlig dag .. Det som händer härnäst är läkarbesök på Tisdag

Arbetstränat klart!  Nu har jag arbetstränat i två veckor 3 timmar per dag.  Imorgon är jag ledig då jag körde 6 timmar förra fredagen.  Nästa vecka börjar jag jobba 25% vilket betyder att jag kommer att jobba mindre än när jag arbetstränat.  Det blir tre dagar i veckan 3 timmar och 10 minuter vilket känns lite.  Men det är ju bara i tre veckor. Men men ... det är självklart bra att ta det lugnt i början så att det inte blir så att man kraschar istället.  Nu ser man inget av det strålade området.  Var röd över nyckelbenet men det är helt borta nu 2, 5 veckor efter.  Känns så konstigt att det nästan känns precis som vanligt .. fysiskt iallafall.  Hjärnspökena är svårare att bli av med ... Men de tar iallafall inte över ... de hälsar på ibland och kommer alltid att göra det.  Träffade en tjej igår som gjort exakt samma resa som mig ... även hon fick direkt rekonstruktion ... vi var ute och fikade sen letade vi upp närmsta toalett och drog upp tröjorna för varandra ... fnittrade s

Sista påfyllningen samt bilder ...  Har börjat jobba nu ... äntligen.  Arbetstränar nästa vecka också sen börjar jag 25% ... och från 1 Dec 50% ... sen får vi se i årsskiftet hur det blir.... så skönt att livet sakta börjar återgå till det normala. Tänker på er alla som är mitt uppe i allt ... kämpa på. Det kommer en dag när det är över och livet blir ljusare.  Då var det klart.  Vi fyllde på det sista.  Egentligen skulle jag dela upp det på två omgångar men de lyckades pressa in allt. Resultat är endast ok! Den ena är en aning större än den andra och den som är mindre sitter en aning snett eller för långt in. De kommer alltså att bytas ut men det måste man vänta med i 6 månader.  Det är även så lång tid jag kommer att få vänta på att ta bort ventilerna samt att göra en bröstvårta..   Jag är nöjd med formen på den som saknar bröstvårta men inte den andra ... men det är för att den sitter någon cm för långt in vilket gör att den inte fylls ut ordentligt på utsidan.  Å andra sidan ä

Det känns så overkligt Allt känns lite "jahapp" just nu .... vad händer nu? Imorgon fortsätter jag där jag avslutade i Mars. Känns så overkligt ... för 7 månader sedan trodde jag inte att jag skulle komma hit. Känner på mig att de första dagarna kommer bestå av att återberätta min sjukdomstid ... om och om igen.  Men så är det väl ... förstår att det frågas ...  Just nu smakar jag på orden " jag har inte cancer ". För det har jag ju faktiskt inte!  :) ... ändå ser jag på mig själv som cancer sjuk ... Denna tid har satt djupa spår ... som bara bc systrar kan förstå.  Jag har fått frågan - är du inte glad? ... tusen gånger denna vecka.  Jooo jag är skitglad!!! ... samtidigt finns något annat där.... en oro att få höra beskedet någon gång igen ... jag är förberedd men ändå inte. Jag försöker inom mig stålsätta mig inför det ... samtidigt försöka glömma bort det ... Det är svårt!  Imorgon är det cancer gala på 7:an ... blir säkert många tårar ...

JAG ÄR KLAR!!! Idag har jag skrattat och gråtit och gråtit och skrattat.  Blandade känslor.  Överlycklig och rädd. Men nu är jag klar förutom bröst fix. Vill aldrig gå igenom detta igen.  Kommer att vara så nervös inför varje kontroll.  Men nu ska jag bara se framåt ....  Kommer snart lägga upp en serie bilder på brösten. Från början till slut.  Tänker på alla er som kämpar ! Sista gången jag passerat denna skylt  Fira med familjen

Många känslor just nu Imorgon är det min sista dag jag strålas. Sista dagen i cancer helvetet.  Känner en blandning av eufori, lycka, rädsla och tomhet. Sen då? När jag fyller 43 har det gått 5 år. Jag vill hoppa dit! Man tycker ju alltid att åren går fort,  har inte den känslan just nu.  Är det nu jag kommer leva som hypokondriker?  Nej! Jag har bestämt mig! Jag ska försöka att inte tänka på att det kan komma tillbaka (med en och annan svacka) , det är inget jag kan göra något åt förutom att leva så sunt som möjligt,  och kommer det tillbaka så vet jag att jag gjort vad jag kan.  Kommer jag att leva som att varje dag vore den sista?  Förmodligen inte riktigt, då skulle jag dricka champagne och äta jordgubbar på en strand någonstans,  däremot kommer jag att uppskatta varje dag, uppskatta små vardagliga saker och inte haka upp mig på småsaker.  Saker blir så obetydliga när man blir sjuk,  är så glad över det jag har, speciellt världens finaste barn!  Nästa vecka är det påfyllning

Min utvärdering Jag kanske inbillar mig men jag tror att det funkar.  Jag går om mina Bc vänner som avslutade behandling före mig och som för tre veckor sedan hade längre hår än mig. Så nu har de också köpt den. Sen om det är pga stora hårkuren ... gener ... eller både och det vet jag inte.  Har idag för första gången på länge kunnat använda mascara. Nedre fransraden är precis som innan och ögonbrynen är snart helt täta igen.

Snart dags för jobb igen Idag har jag varit på jobbet för att planera min arbetsstart. Det var så roligt att träffa alla igen. Åt lunch med världens bästa kollegor.  Jag kommer att börja arbetsträna de två första veckorna. Så kommer att arbeta 9-12 måndag-fredag from 27 oktober.  Alltså är man fortfarande sjukskriven 100% under de två veckorna.  Fördelarna är att jag under de tre timmarna kan välja att gå hem om jag inte skulle orka.  Det är iallafall meningen att jag under de två veckorna ska känna efter hur det känns och hur mycket jag sedan vill börja jobba efter de två veckorna.   Förmodligen börjar jag med 50%. Nu har jag bara 8 dagars strålning kvar !!! Är pyttelite röd över nyckelbenet men känns knappt.  Kliar en aning.  Annars märker jag inte av något alls.  Två veckor kvar tills nästa påfyllning av implantaten.  När brösten är klara kommer jag att lägga upp en serie foton från början till slut. Känns just nu som vilka bröst som helst.  Precis som mina egna.  Inga konstig

14 omgångar klart!  14 kvar!  Halvägs till mål ... tiden går undan.  Känner fortfarande absolut ingenting av strålningen.  Inte röd prickig eller trött. Bara lite trött på väntan i väntrummet när man är där.  Om fyra veckor börjar jag jobba ... samt fyra veckor kvar tills nästa påfyllning av implantaten.   Jag kan äntligen sova på magen ... känner inte av någonting i brösten nu!!!  Efter strålningen blir det även dags att göra en bröstvårta på vänster sida...ta bort ventilerna där man fyller koksalt .. sen är allt klart!! Håret då? Jo tack ... mörkt med gråa hårstrån !!!! Ca 14-15 v efter behandling Peruk och mössa när det är kallt Sen får man trolla lite när man går ut med vänner. Lördags på Söder

Fullt upp Igår genomfördes strålning nr 6 av 28. Bara 22 kvar ... Idag blev det ingenting pga någon genomgång av maskiner.  Blir piggare och piggare för varje dag.  Promenader och träning gör sitt.  Mår jättebra och längtar till jobbet.  Idag har jag tränat på Sös. Kom igång gympan var kul speciellt när man träffar alla i samma situation. Alla kör i sin egen takt och inga krav på någonting.  Jätteskönt!  Idag har jag även varit och tagit bort 4 st fibrom/skintags idag. Hade tre i ansiktet och en på ryggen. Har velat göra det länge men nu äntligen.  Hade en stor i tinningen så passade på nu innan håret blir för långt. Emla salva och skalpell sen var de borta :) ... när såren läkt ska jag unna mig en skön ansiktsbehandling ....

Strålning nr 1 avklarad Då var första omgången av strålning klar ... bara 27 kvar ... haha. Känns lite jobbigt att behöva åka in varje dag för en kvart men detta är sista steget sen är det klart. Känns jätte konstigt att det snart är över.  Börjar jobba 50% en vecka efter sista strålningen. Då har jag varit hemma totalt 7 månader.  Från början tyckte jag att allt var ett helvete ... tiden gick så sakta. När jag fick cellgifter kändes en dag som en vecka. Kommer aldrig att glömma den tiden. Uppskattar varje dag just nu ... njuter av maten som aldrig förr. Jag mår jättebra nu. Känner inte av en enda biverkning ...  Nu tränar jag igen för att komma i trim ... en timmes promenad varje dag samt gym 3-4 gånger i veckan. Två av passen är på sös med sjukgymnasten resten privat. Ska komma tillbaka i bättre skick än innan.  Håret då?  Jo det är kort ... det går sakta men jag ser själv skillnad för varje dag .. mer hår ... fransar och bryn varje dag när jag vaknar. Jag har även börjat äta &

Näst sista träffen med min läkare för i år Har idag träffat min läkare som följt mig hela denna resa. Ska träffa henne en gång till en månad efter strålningen.  Idag hade vi ett ganska långt samtal .. som ett avslut kändes det som. Känns lite tomt ... som att ... jaha vad händer nu. Jag frågade mycket om jag kan känna nya knölar i de rekonstruerade brösten mm.  Jag har fått en ovana att känna hela tiden ... letar efter minsta lilla...  Hon bad mig att försöka sluta med det ... det räcker med en gång i månaden. Vi pratade om att försöka återgå till det vanliga livet ... att försöka att inte tänka på cancer och att inte tro att minsta lilla krämpa är cancer. Om 5 år blir jag "friskförklarad" ... då är det väldigt ovanligt att den trippelnegativa kommer tillbaka men man kan vara "ganska" lugn efter 2-3 år. Vill bara att åren ska gå just nu, men under tiden ska jag leva som att varje dag var den sista ... :) En vecka efter strålningen ... alltså 27 Oktober börjar

100 ml hann vi med innan strålning Nu har jag fyllt proteserna med 100 ml koksaltlösning.  Sen var det dags för fotografering på radioterapin. Efter det får man inte fylla på mer då det påverkar strålningspunkten. Men så småningom ska det in 275 ml till i varje bröst. Jag kan säga redan nu att jag kommer att bli jättenöjd.  Brösten börjar ta jättefin form och är nu ungefär som innan fast mer runda och fasta.  Jag ska strålas i 28 omgångar ... alltså mellan 11 sept - 20 okt. Nästa påfyllning sker 30 oktober.   Som jag tidigare skrivit så var analysen jättebra efter operationen.  Fick igår veta att man tagit 11 lymfkörtlar varav 3 tidigare varit smittade. Man hittar inga cancerceller i varken bröst eller lymfkörtlar vilket är mycket strålande enligt min kirurg samt att det ger en mycket god prognos. De hemska cellgifterna har gjort sitt. Men kommer aldrig att glömma hur dåligt jag mådde. Det har nu gått 8 veckor sedan sista cytostatikan och nu mår jag precis som vanligt igen.  Smä

7 veckor har gått sedan sista behandlingen Tiden går fort,  inte en enda biverkning av cellgifterna finns kvar men jag kommer aldrig att glömma bort hur det var. Jag njuter av varenda matbit jag kan stoppa i munnen.  Lagar bara sånt jag tycker om,  tänker på vilket privilegium det är att kunna äta.  Jag behöver bara blunda och tänka tillbaka på den äckliga mjölsmaken och blåsorna i munnen, då njuter jag av maten ännu mer.  Orken är tillbaka och smärtan och tröttheten i låren är ett minne blott. Vill börja träna ordentligt men nu är det vilan efter operationen som hindrar mig så än så länge bara promenader.  Det mesta av smärtan i brösten har försvunnit. Har lite i armhålan där de tagit lymfkörtlarna,  känns nästan som att något sitter ivägen där.  Implantaten börjar ta sin rätta plats då bältet jag ständigt måste ha på mig trycker ner dem ( så att de inte ska sitta under hakan ) . På Måndag är det första besöket inför strålningen som börjar 11 september och på Tisdag är det för

Känns som jag lever Läkaren ringde mig för en liten stund sedan.  Nu har man kollat mina bröst och lymfkörtlar som man tog bort.  Man såg att en portvakt och en lymfkörtel tidigare varit smittad alltså ärrvävnad.  Men inte ett enda spår av cancerceller finns kvar !!! Jag är så glad !!! Jag har nu varit hemma sedan igår.  Har ett dränage kvar som jag ska in och dra ut idag eller imorgon.  Smärtan sitter i men klarar mig ok med värktabletter.  Känns även som att ena protesen sitter lite högt men det får läkaren titta på nu på Måndag.  För varje dag som går blir jag mer och mer positiv.  Glömmer inte de dystra minerna på de som gav mig beskedet från början. Kände mig så död .... :( Fuck u cancer !!!

Satan vad ont det gör Då blev jag opererad igår ... det tog ungefär tre timmar.  Jag vaknade med otrolig smärta och har väldigt ont fortfarande.  Det blev expander proteser som ska fyllas på vart efter som, ca 350 cc. Min bröstmuskel skulle inte hålla för permanenta på en gång samt att smärtan skulle bli värre ...  Jag har just nu bandage överallt så man ser knappt någonting. Har även 5 dränage hängandes vilket gör det svårt att ta mig till toaletten.  Vill  bara hem nu ... Nu orkar jag inte skriva mer ... berättar mer sen

Samtal med kirurgen inför operationen Då var det klart.  På Måndag blir det dubbel masektomi med direkt rekonstruktion.  Förhoppningsvis blir det permanenta på en gång men det vet hon inte förrän jag opereras då de måste se hur stark bröstmuskeln är. Annars blir det expanderbara som fylls på vart efter som. Båda alternativen gäller droppformade silikon inlägg. Jag fick även välja storlek och det blir en C kupa. En storlek större än vad jag har.  Jag är även med i en studie gällande ett annat sorts utförande. Men det är som en lottdragning som sker vid operation.  Så jag vet inte förrän jag vaknar hur det blev.  Så antingen ... Metod 1: Bröstrekonstruktion med sedvanlig teknik dvs expanderprotes eller permanent droppformat silikon implantat med komplett täckning av muskelvävnad. Eller ... Metod 2: Bröstrekonstruktion med expanderprotes eller permanent droppformade silikonimplantat i kombination med vävnadsmatrix och täckning med dels muskelvävnad dels med vävnadsmatr

Bestämt mig för att det ska bli bra Här är bilden som läkaren ritade upp för att visa mig hur det såg ut. Jag kommer aldrig att glömma den dagen. Jag grät i flera dagar och kunde inte sova pga dödsångest. Det var även då jag fick veta att min  cancer var Trippelnegativ,  alltså negativ för samtliga hormonreceptorer samt HER2. Innan jag kom dit den dagen hade jag googlat på de olika bröstcaner former som finns och det var mycket tråkig läsning om trippelnegativ då. Så när jag fick beskedet dog jag redan där. Läkaren gav mig ändå hopp. Hon sa att det både fanns fördelar och nackdelar. Nackdelarna var att den var aggressiv, vilket också HER2 är, samt att det inte finns dessa hormon mediciner att äta i fem år. Den har också en benägenhet att komma tillbaka inom 5 år. Fördelarna var att den ofta har en bättre benägenhet att svara på cellgifter. Och kommer den inte tillbaka inom 5 år är chansen liten att den gör det senare medans andra sorter oftare kommer tillbaka 10-15 år

Små saker börjar hända Nu har det nästan gått fyra veckor sedan sista behandlingen.  Mina ögon har nu slutat rinna, äntligen.  Har sett ut som att jag gått runt och gråtit konstant.  Jag har även börjat få hår på benen och under armarna. Trodde aldrig jag skulle vara glad över hår där men det är jag !!! Där ögonfransarna sitter börjar jag se små små svarta prickar,  några har kommit ut någon mm. De fjun jag har på huvudet har nog inte blivit fler men däremot mörkare.  Tröttheten börjar gå över samt värken i låren.  På Fredag ska jag träffa kirurgen inför operationen på Måndag. Hon kommer att gå igenom hur operationen kommer att gå till och vilka inlägg jag ska välja. Återkommer mer om det på Fredag . :)

Andfådd Dags att börja röra på sig ordentligt tänkte jag igår.  Har varit alldeles för stilla den senaste tiden pga behandling.  Tänkte börja med en kortare promenad och jag kan säga att den verkligen blev kort.  Blev andfådd direkt ... var tvungen att stanna och ta igen mig ... gick lite till ... tappade andan igen ... fick lite panik ... kändes inte alls ok ... benen orkade inte bära mig ...  Min första tanke var att jag måste ha lågt hb.  Tog mig iallafall hem och la mig för att vila en stund.  Efter ett tag bestämde jag mig för att hänga tvätten ... blev andfådd igen ... av att hänga tvätt !!! ? Tänkte att det här inte är normalt så jag ringde min kontakt sköterska som ringde min läkare.  När hon ringde upp tyckte hon att jag skulle åka in akut för att utesluta blodpropp i lungorna vilket man kan få av behandlingen.  Nu steg paniken lite i mig !! En annan del av mig tänkte nu har jag cancer i lungorna.  När jag kom in slapp jag vänta och de tog hand om mig direkt.  Kopplade

Sakta framåt Det värsta är över ... det som återstår är trötthet och rinnande ögon.  Tycker det går alldeles för sakta. Vill ha mig själv tillbaka .. då kommer jag på att det faktiskt bara gått 1, 5 vecka.  Men jag har bråttom till livet.  Jag vill ha hår .. ögonbryn och ögonfransar . Jag undrar hur lång tid det tar.  Jag undrar hur håret kommer att se ut ...  Tre veckor kvar till operation nu ... Jag är både nervös och förväntansfull. Undrar över resultatet.  Har varit hemma i nästan 5 månader nu. Om allt går som det ska så tror jag att det blir okt - nov som jag börjar jobba igen.  Jag saknar mitt jobb och mina kollegor.  Det är trots allt roligt att jobba i fängelse världen där ena dagen kan vara helt olik den andra och inte som nu ... same same hela tiden.  Jag har fått kontakt med flera i samma situation.  Det är så skönt med de som förstår precis vad man går igenom.  Ni som undrar ... precis har börjat er resa ...är i mitten eller avslutat... bara att skicka iväg ett mail

Där är du ju !!! ? :/ Har idag haft träff med kirurgen inför operationen som blir 4 Aug ...  Det var ett glatt och positivt möte för mig och jag fick en riktig kick. Han börjar med att säga .. där är du ju ... det är så roligt att se resultaten från dina bilder.  De har två dagar innan haft "bröst konferens" där man tittat på mina bilder från början ... mitten och nu i slutet. Nu är det ett "föredetta sjukt bröst" . Han sa ... visst ser vi många bra resultat .. men det är ytterst sällan ... och personligen har jag aldrig sett en sådan snabb tillbakagång som på dig. Redan 6 dagar efter första dosen var nästan allt borta. Det är helt otroligt vad du har svarat bra på behandlingen. Det finns inte ett spår kvar och du hade väldigt mycket från början ... och du ska veta att detta är mycket bra och jag vill säga att din prognos ser mycket bra ut.  Tjohoooooo !!!!!!  Inte bara det ... det blir dubbel masektomi med DIREKT REKONSTRUKTION!!!! Jaaaaa !!!! Precis vad j

Irriterande Smaken är redan borta.  Allt börjar återigen smaka mjöl, sen kommer svampen och till slut blåsorna.  Känner mig seg .. låren börjar verka och har konstant rinnande ögon ... det är inte roligt när det kommer .. men det är nu sista gången!  Jag brukar iallafall fall få två tre dagar efter behandlingen som jag brukar proppa i mig massor då jag vet att det sen bara funkar med soppa och liknande .. men inte denna gång.   Har latat mig i soffan hela dagen och serierna har avlöst varandra där Hollywood fruar gnäller att de måste flytta till mindre som BARA är 500 kvm .. stackare ... måste vara jobbigt.  Jag uppskattar tom den gula maskrosen i min trädgård ..  som jag ska plocka när den börjar vissna ... jaha mina barn och blåsa ut den i deras ansikte ... för det får dem att skratta och det är det bästa som finns :)

Sista behandlingen ... !!!!! Det första jag fick veta idag var att "min" läkare var sjuk och att jag skulle få träffa en jag aldrig träffat förut.  Fan ... jag som vill ha mina röntgen svar av henne ... hon känner mig och förstår min oro ... men inte mycket att göra åt. Idag får jag träffa en "han" och vi går först igenom mina biverkningar från förra behandlingen. Det märks att han läst på " mitt fall " innan jag kom in. Skönt!! Jag påminner dock om att jag ville ha mina röntgen svar. Han öppnar och börjar läsa ... först lite mumlande för sig själv och jag hörde något om misstänkt cysta på 0, 3 mm från de första bilderna ... sen börjar han läsa tyst. HALLÅ !!! Nu blir jag nervös och min man ser nog ännu nervösare ut.  Jag minns att min läkare sa att vi hoppas på att den finns kvar då cytostatika varken krymper eller tar bort cystor.  Sen vänder han sig emot mig och ler!!! Ja det var som vi trodde ... en cysta ... exakt samma plats och 0, 3 mm. BRA!