Trippeldiagnostik

Dagen jag får veta; 4 Mars 2014

Mammografin

Det var en trevlig sköterska som tog emot mig och bad mig sätta mig i väntrummet.  Jag såg mig omkring och kände mig plötsligt väldigt ung.
Jag fick snabbt komma in på mammografin och sköterskan bad mig snällt slänga upp brösten hit och dit medan hon klämde ihop plattorna runtomkring. 6 bilder skulle hon ta och när hon kom till den tredje så frågade hon om det är knölen på högra sidan av det vänstra bröstet som jag känner.  Va!!!? Nej jag känner knölen på den vänstra sidan av det vänstra bröstet!!! Fan !!! Jag har alltså två!!!

Ultraljud

Jag kommer in i rummet där man gör ultraljud och möter en äldre kvinna som ska "kolla mig". Jag läser på hennes skylt och det står överläkare. Jag skäms lite när jag funderar på hennes ålder och om hon hänger med i tiden. Hon ber mig klä av mig och lägga mig på britsen. Hon börjar undersökningen och tittar noggrant på skärmen.  Jag tycker att hon fokuserar på väldigt många punkter på mitt bröst och paniken inom mig stiger. Hon börjar knappa in massor på datorn och jag sneglar på skärmen.  Jag ser henne skriva ... 6 cm ... 4 cm .. 2 cm . Hon är samtidigt knäpptyst.  Hallå vad är det som händer här?!!!! Hon stannar upp väldigt länge när hon kollar armhålan.  FAN ! Portvakten också,  säg inte !!
Högra bröstet är klart på någon minut utan att hon knappar in något på datorn. 

Biopsin

Nu kommer en annan sköterska och hämtar mig. Fan ! Se inte så jävla ledsen ut tänkte jag.  Åter igen får jag lägga mig på en brits. Nu fick min man äntligen vara med i rummet.  Det fick han inte innan då det var väldigt trångt och dessutom andra kvinnor som satt och väntade precis utanför. 
Hon förklarade att de skulle ta cellprover genom att suga ut dem med en nål. Tur att jag inte är speciellt känslig för sånt.  Det kändes inte när de stack nålen genom bröstet men när de kom fram till "knölen" och grävde runt så gjorde det helvetes ont.FY fan !!!!! Men vänta nu ... de stack mig på tre ställen !! Fan ! Tre ställen = tre knölar ! Paniken stiger ...
Nu skulle jag få vänta i ca 30 min på svar. 

Svaret

Jag hörde läkaren steg i korridoren när han kom. På avstånd ser jag hans 
ansiktsuttryck.  Vi går in på hans rum och jag säger rakt ut ... - Jag vet redan! Han svarar att han förstod det .. att han såg det på mig där i väntrummet. 

Han frågade om jag fått veta något under de undersökningar jag gjort.  Jag svarade att alla varit knäpptysta, vilket säger allt. 
Ja Therese,  du har bröstcancer. 

Trots att jag redan visste föll allt nu samman....

Han sa något om att de kommer ringa mig för ett till vävnadsprov för att ta reda på vilken typ det är.  Det är då en större nål och med ultraljud samtidigt. Jag hörde inte riktigt längre.

Nu ville jag bara hem till mina barn. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Japp jag lever !

Trippelnegativ bröstcancer